Körsång rena hälsokuren

Är musik som FASS, en uppslagsbok med olika mediciner för olika sjukdomar? Att musiken påverkar oss starkt är helt klart. Faktiskt kan dopaminfrisättningen när vi sjunger uppnå samma halter som vid en orgasm.

– Vi har bara gläntat på dörren till kulturens enorma potential, säger professor Gunnar Bjursell.

För oss som sjunger i kör är det självklart. Vi har alla kommit till en repetition trötta och håglösa, för att kliva ut två timmar senare pigga och glada. Vad beror det på? Är det det sociala sammanhanget? Är det klangerna och harmonierna? Är det kanske vårt fokuserade arbete med att läsa noter och lära nytt?

Sanningen är att det är en kombination. Att musiken i sig har rent häpnadsväckande effekter på hjärnan står allt mer klart för forskarvärlden. Musicerande eller musiklyssning kan rent av ha läkande funktioner.

– Hjärnan är plastisk och påverkas av allt vi gör. Musik och sång är viktiga för uppbyggnaden av vissa funktioner, förklarar Gunnar Bjursell, professor i molekylär genetik och biologi samt grundare av den akademiska webbplatsen Den kulturella hjärnan.

(Foto: Kari Kohvakka)

Signalsubstanser frigörs

När vi sjunger eller spelar frigörs också olika signalsubstanser i hjärnan, bland annat så mycket dopamin att det går att jämföra med att medicinera. Vid så kallad ”peak emotion” till den musikaliska upplevelsen kan vi till och med uppnå dopaminnivåer i höjd med en orgasm.

Musiken verkar alltså i hjärnan på olika sätt; dels genom att utveckla och förbättra hjärnan och dess synapser, dels genom att ge oss signalsubstanser och hormonpåslag som vi behöver för att må bra.

Barn som får musicera eller sjunga presterar bättre i skolan. Förra året presenterades anledningen när en svensk studie visade att musikträning stärker barnens arbetsminne. Och ju bättre arbetsminne, desto lättare att lära sig läsa, räkna, memorera fakta, förstå samband eller se mönster.

– Därför är det så viktigt att barn får ägna sig åt musik. Att lyssna är också viktigt, men att få träna på att sjunga eller spela utmanar hjärnan och ger större effekt. Forskarna har också kunnat visa att den effekt man får på hjärnan hos barnen kvarstår ända upp i 70-årsåldern, säger Gunnar Bjursell.

Musik används för rehabilitering

Musik blir också en allt mer betydelsefull komponent i rehabilitering. En finsk studie visar att de som fått lyssna på musik de tycker om, snabbare återhämtar sig efter en stroke. Den kognitiva förmågan förbättrades, liksom deras humör.

Faktiskt sägs musik kunna påverka förlopp eller ge snabbare återhämtning vid så skilda tillstånd som MS, demens, irriterad tarm och olika smärttillstånd. Ett tydligt samband finns mellan stress och inflammationsprocesser i kroppen, vilket kan innebära att musik och sång – som ju sänker stressnivån – kan verka lindrande på inflammationer.

– Hjärnan verkar vara också mer central än vi tidigare trott. Man tror nu att immunreglerande funktioner påverkas i hjärnan.

Körsång gör oss gladare! 

Men viktigast av allt är kanske betydelsen av musik för att bekämpa psykisk ohälsa.

– Vi har nått en punkt då vi inte blir fysiskt sjuka på allvar förrän vi blir gamla. Men vi har förfärande siffror på psykisk ohälsa. En tysk rapport från 2010 visade att den psykiska ohälsan kostade sjukvården i västvärlden mer att bekämpa än alla andra sjukdomar sammantaget, säger Gunnar Bjursell.

– Musiken har en förmåga att ta över oss. Vi kan gå på konsert, trötta och slitna, och komma ut pigga och ha glömt vår ångest. Musiken styr tankarna och det här, i kombination med de farmakologiska effekterna av signalsubstanserna, kan utnyttjas.

Forskningen idag tittar också bland annat på hur känslor som rädsla eller välbehag manifesteras i hjärnan. Tydligt är att man måste lyssna på musik som man bryr sig om för att få effekt av sin lyssning. Känslor påverkas inte av vilken hissmusik som helst.

Gunnar Bjursell är själv mest nyfiken på att utvidga studierna till att titta på hur musik påverkar våra negativa känslor.

– Eller begreppet motivation, vad innebär det? Det kan vara väldigt svårt att motivera folk att ta tag i sina liv, kan vi använda musik här? Eller kan musiken bygga upp en mer motståndskraftig hjärna?

Hjärnforskningen får just nu stora anslag, inte minst i USA. Gunnar Bjursell är övertygad om att forskningen om kultur och hälsa – som för bara tio år sedan sågs som ytterst tveksam – kommer att gå framåt med stora steg.

– Vi står nog på helt annan mark om fem-tio år än vi gör idag.

 Sjung - för hjärtats skull

Vår andning påverkar hjärtfrekvensen och hjärtfrekvensvariabiliteten.

– När du andas in djupt slår hjärtat fortare, och när du andas ut slår det långsammare. Det tyder på att du är frisk. Ju mer variation desto friskare, säger Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och känd för sin bok Noter om musik och hälsa.

– Med djup bukandning kan man påverka variabiliteten. Våra studier visar att den sångare eller musiker som inte sköter detta, utan går ner i variabilitet när de ska sjunga, är mer nervösa.

Att få ”flow” innebär att ha en hög aktiveringsnivå och hög puls, samtidigt som man upplever att man klarar av något och får en lyckokänsla. Töres Theorell refererar till en studie där duktiga pianister fick spela ett självvalt stycke flera gånger, och skatta sin känsla av ”flow”.

– När de själv tyckte att det var bäst kunde man se att de hade hög puls, en känsla av lust, men också att skrattmuskeln var aktiverad, pannan slät och andningen djupare.

Körsång effektiv stresslösare

Som stressforskare har Theorell framför allt ägnat sig åt musiken som just stresslösare. Alla människor fungerar inte likadant, men generellt kan sägas att forskning visar att den som sjunger i kör mår bättre, blir avslappnad och piggare. Musik kan också framkalla alla möjliga typer av känslor:

– I musikterapin arbetar man med detta. Men att säga ”man blir frisk för att man blir lugn” är alldeles för enkelt. Behöver man bli ledsen så spelar man sådant som passar. Många använder också musik i uppiggande syfte.

Musikens mer långsiktiga hälsoeffekter är svårare att mäta. Exempelvis kan det tänkas att den som blir sjuk slutar sjunga i kör, vilket innebär att gruppen körsångare är ett urval av friska. Men det finns exempelvis en studie från ett amerikanskt äldreboende, som visar att de som ville sjunga i kör och slumpats till att få börja med det en gång i veckan under ett par år mådde bättre än de som fick vänta under samma tid. Att körsångarna fick något roligt och estetiskt tilltalande att se fram emot kan göra körsången gynnsam för hälsan.

– Men det finns många faktorer i detta; det blir andningsträning, stimulering av hjärtat, träning för stora muskelgrupper. Vi vet också att det stimulerar kemiska processer, som produktionen av oxytocin.

Musik dämpar smärta

En annan studie visar att musik som spelas efter en operation – musik som patienten fått välja i förväg – ger lägre puls och verkar smärtstillande. Även förloppet vid depression verkar kunna förkortas med musik.

– Musik vi känner igen går direkt in, det påverkar känslohjärnan som är snabbare än förnuftet. Det är en grundbult i den konstnärliga upplevelsen. Sedan kommer förnuftet ikapp, men då har vi redan börjat tänka annorlunda.

 Forskaren: Kultur på recept helt rätt

Christina Grape Viding, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, är övertygad: sång tillhör folkhälsan.

– Mer studier behövs, men jag välkomnar absolut kultur på recept.

 Hon har funderat mycket över vad det är i just sången som är så bra.

– Och hur använder vi det på bästa sätt? Man kan ju inte tvinga någon att sjunga. Som körsångare är huvudsaken att man har kul. Prestationskrav är aldrig bra.

Hjälper mot irriterad tarm

Själv har hon med sin forskargrupp studerat körsång för patienter med IBS, irriterad tarm. Patienterna delades i två grupper, där den ena fick körsång och den andra fick diskussioner och förläsningar.

– Testosteronnivån ökade hos körsångarna under första halvåret, för att därefter plana ut. Testosteron är ett uppbyggande hormon som motverkar stressens nedbrytande egenskaper.

Resultatet av studien blev att körsångarnas immunsystem utvecklas bättre och de fick mindre ont.

– Immunsystemet verkar boostas av sången, säger Christina Grape Viding, som också trycker på de rent fysiska effekterna:

– Lungor och hjärta får motion. Våra tarmar hänger på bukhinnan, och när vi sjunger så masserar diafragman tarmarna.

Framtida användning vid bukoperationer?

Att vi påverkas av det vi tycker om att göra är ”klart som korvspad” säger Grape Viding. Men hon anser att sången är speciell. Intrycken kommer via ögon och öron, och man får energi.

– Jag är pro-sång. Vi kommer åt vår kärna av kraft, och blir glada. Glädje är en stark kraft.

Allt fler jobbkörer startas i takt med att fler upptäcker sångens möjligheter, inte minst som stresslösare. Själv vill Christina Grape Viding gå vidare med att titta på bland annat sång för patienter som genomgått bukoperationer.

– Lungorna behöver ventileras. Dessutom blir det nästan alltid sammanväxningar vid bukoperationer – kan man motverka det med sång?